21:15 på fredagen skulle The Hives spela på Utopiascenen (största scenen) på Peace & Love. The Ark skulle spela efter dem på samma scen (en timme och 45 minuter paus mellan) och "The Hives är ju bra" så vi satte oss framför scenen ganska långt innan de började spela för att få bra platser.


Medans vi väntade läste vi tidningar, skrev på varandras armar och hade det trevligt helt enkelt.

När alla började ställa sig upp hamnade vi på andra/tredje raden. Framför mig stod långa killar och långa tjejer med stort hår. Vi stod i mittenhörnet på vänster sida utav scenen. Den främre delen utav publikhavet framför Utopia var uppdelad i två delar med en tom gång mellan så att säkerhetsvakterna kunde ha lite bättre koll. Vi stod alltså där det var som mest tryck.

Konserten började och publiken blev galen. Jag märkte direkt att det skulle bli en jobbig konsert, överallt runt omkring mig var det personer som svimmade och lyftes över staketet.

Jag fastnade med ena handen uppe i luften. Den gick inte att ta ner men det var nog ändå rätt bra att jag hade den där uppe i luften för jag kunde t.ex. ta emot muggar med vatten från vakterna. Andra handen höll jag i mitt linne med. Stora linnen är inte bra att ha på sig på The Hives-konserter.

Att andas ordentligt gick inte. Alla framför mig var så långa att det var omöjligt att få någon luft. De gånger jag lyckades böja bak huvudet för att få luft uppifrån fastnade jag med håret mellan min rygg och personerna bakom mig och var sedan tvungen att försöka dra upp mitt hår innan jag kunde börja tillbaka huvudet.

Det var väldigt varmt. Jag har nog aldrig blivit så svettig i hela mitt liv och personerna runt mig svettades riktigt mycket de med. Jag var törstig men varje gång jag lyckades få tag på en vattenmugg råkade jag spilla hälften av allt vatten över mig (kunde som sagt inte böja bak huvudet).

Jag kunde inte njuta en enda sekund utav konserten eftersom jag blev helt mosad där jag stod. Jag ville inte försöka gå därifrån då det fanns en risk att ramla och bli trampad på. Finns personer som dött under konserter och jag vill inte bli en utav dem. Att stå med närhet till vakterna gav en säkerhet att kunna bli överlyft om jag skulle svimma eller ramla.

Vakterna (och vissa killar brevid mig) såg att jag hade problem och frågade mig om och om igen om jag ville bli överlyft men det ville jag inte. Lyft över mig om jag blir medvetslös men annars står jag hellre kvar.

I sista låten hamnade jag som tur var brevid Kristin igen. Jag vände mig bort från scen och vi skapade en lyftlucka mellan oss. Det var nog den bästa stunden på hela konserten. Luft är underskattat.



När konserten tillslut efter en och en halv timme tog slut lättade trycket och publiken gick därifrån. Jag hade fortfarande andningsproblem och mitt linne var genomblött så det tog jag av. Mitt hår sattes upp i en knut. Det var blött utav andra människors svett och jag insåg att man aldrig ska ha utsläppt hår på en konsert. (När jag släppte ut håret dagen efter var det fortfarande blött. Jag sprang iväg till duscharna så fort jag kunde)

I bara bh och shorts gick jag iväg med Annie och fyllde vattenflaskor medans Ellie och Kristin fixade bra platser längst fram vd staketet inför The Ark. När jag kom tillbaka kunde jag som tur var sätta på mig min nya och torra The Ark-tröja och vänta på The Ark. Under hela väntan mådde jag riktigt dåligt, hade svårt att andas och var trött.
När The Ark sedan började spela blev jag direkt bra igen. The Ark räddade hela kvällen med sin underbara spelning.

Nu sitter jag här med blåmärken över hela benen och ett par på armen (blåmärken fäster inte på andra ställen på min kropp än armarna och benen). The Hives spelning hade säkert varit jättebra om jag inte hade stått där jag stod. Nu i efterhand är det bara att se det som en erfarenhet. Jag lärde mig faktiskt rätt många saker utav den där konserten.

Förresten, allt som vi skrev på armarna innan var spårlöst försvunnet efter The Hives...